Varför firar man halloween?
Man kan tro att halloween är ännu ett försäljnings-jippo påhittat i USA, men riktigt så är det faktiskt inte. Halloween är en mix av flera olika traditioner och seder från olika delar av världen. Halloween har sitt ursprung på Irland och delar av Skottland. Där hämtat från den keltiska högtiden Samhain. Denna högtid blev influerad av vikingarnas höstblot, då vikingarna härskade över dessa områden i många hundra år. Under 1800-talet då svält rådde på Irland emigrerade många till USA, där tron på vidskepelse inte var lika stor och seden blev då vad vi idag kallar för halloween.
Halloween's ursprung
Keltiska samhain och halloween
Samhain är namnet på den keltiska skördefesten som firades på Irland och i delar av Skottland. Samhain betyder också november på ett flertal keltiska språk. Just högtiden Samhain innebar firande av sommarens slut och sågs ofta som det keltiska nyåret. Festen och firandet startade den 31:a oktober och det var under just denna tid på året som kelterna också trodde att gränsen mellan vår värld och de dödas värld var som skörast. Man trodde då på osynliga krafter och att de döda återvände hem och behövde vägledning av ljus och eld. Vilket idag visar sig i traditionen att tända ljus och besöka anhörigas gravar och smycka dem extra under just halloween.
Wicca, samhain och halloween
Inte nog med att Samhain är en keltisk högtid. Det är också den viktigaste wiccanska högtiden och ska tillägnas de dödas själar. Wicca är en nyhednisk religion och ordet wicca betyder häxa på gammal engelska. De flesta wiccaner kallar sig också häxor, men det är inte alla som gör det. Det är heller inte alla häxor som anser sig vara wiccaner. Samhain som en wiccansk högtid är den första av de åtta högtiderna i det wiccanska året. Den wiccanska högtiden har satt sina spår i det vi idag kallar halloween, kanske främst genom att häxan är en av de populäraste utklädslarna under halloween-fester.
Vikingarnas kristna tro påverkade den keltiska högtiden
Under 400-talet då vikingarna härskade över områden på Irland och Skottland började de keltiska traditionerna i samband med vikingarnas kristna tro att förändras. Påven yrkade på att de kristna traditionerna skulle användas av kelterna. Men istället för att utplåna deras egna traditioner helt och hållet flyttade man istället den kristna alla helgons dag från maj månad till den 1:a november. Därav inföll allhelgonaafton den 31:a oktober, samma dag som den keltiska högtiden Samhain.
Kelterna emigrerar till USA och Halloween får en ny mening
Under 1800-talet rådde det hungersnöd på Irland och miljontals irländare emigrerade därför till USA.
Med sig tog de sina traditioner med firandet av bland annat det som nu var en korsning mellan Samhain och den kristna Allhelgonaafton.
Just under denna period så hade den amerikanska befolkningen börjat påverkas av rationalismen, vilket centrerade kring sunt förnuft och logiskt tänkande, och det fanns då inte längre något utrymme för tro på vidskepelse eller traditioner som byggde på sådant. Exempelvis som de traditioner som kelterna hade med sig.
Namnet Halloween är en förvrängning av det engelska namnet på alla helgons afton (All Hallows Eve). Firandet av denna dag överlevde rationalismen men fick en helt annan betydelse i USA, där man ville att Halloween skulle vara ett glatt firande och bli "ljusets fest". Man ville inte längre att det skulle förknippas med de döda och häxor.
Halloween idag
Alla helgons dag och allhelgonadagen
Allhelgonadagen är en kristen högtid som alltid infaller den 1:a november. Fram till och med år 1953 hette allhelgonadagen "Alla helgons dag" och firades sedan 1700-talet med en heldag i kyrkan. Svensk riksdag beslöt dock 1953 att flytta alla helgons dag till lördagen som infaller mellan 31:a oktober och 6:e november, för att öka antalet arbetsfria dagar under hösten (lördagen var på den tiden en arbetsdag) och de gjorde samtidigt den 1:a november till en helgdag (en röd dag i almanackan) och den fick i samband med det också namnet Allhelgonadagen i almanackan. I resten av världen firas Alla helgons dag fortfarande den 1:a november.
Både alla helgons dag och allhelgonadagen har alltså samma ursprung och firas till martyrers och helgons ära. Inom kristendomen har man sedan länge uppmärksammat helgon och martyrer under specifika dagar och behovet av en specifik samlingsdag för mindre betydande helgon uppstod snabbt. Därav infördes högtiden "alla (övriga) helgons dag".
År 2002 infördes dessutom återigen helgdagen Alla själars dag, som uppkom redan under 1000-talet, för att skilja på dagen då man hedrar alla helgon från alla döda.
Halloween blev en folkfest
Under början av 1900-talet började Halloweenfirandet att arrangeras av större föreningar och rörelser, för att göra firandet tillgängligt för alla. Firandet flyttade därmed ut ur hemmet och ut på gator och torg i form av karnevaler och fester. Vid mitten av 1900-talet var Halloween väl uppmärksammat och känt som en folklig fest och högtid och det var även vid denna tid som barnen började gå "bus eller godis".
Bus eller godis
De populäraste utklädslarna under halloween är troligtvis häxor, spöken och liemannen, men det kan också vara ett okänt ont väsen eller något heltokigt som en korv i bröd-dräkt. Barnen som klär ut sig går ofta "bus eller godis". Detta innebär att barnen knackar på folks dörrar och ställer frågan "bus eller godis?" till den som öppnar. Väljer den som öppnar "godis" så får denne ge barnen några bitar godis. Väljer denne dock "bus" så kan man räkna med att personen i fråga kommer att utsättas för ett litet rackartyg.
Varför går man bus eller godis?
Buset ska symbolisera de onda andar som har följt med upp under årets skörd. Det är nämligen inte bara goda andra som frigörs vid årets skörd, även de onda andarna kommer upp då.
För att skydda sig mot dessa onda andar ställer man som tradition en urgröpt pumpa på trappan med ett utskuret och skräckinjagande ansikte utanför dörren för att skrämma bort de onda andarna. Pumpan är idag också ett tecken på om man ingår i firandet och barnupptåget "bus eller godis" under halloween eller ej. Den som inte har en pumpa utanför dörren har alltså tackat nej till att ta emot besök av barnen och har troligtvis heller inget godis att bjuda på.
Halloween - datum
I största delen av världen där halloween firas, så firas det dagen före Alla helgons dag, på Alla helgons afton den 31:a oktober. Även om det fortfarande är en högtid då många tänker extra på sina nära och kära som har gått bort, så firas högtiden idag kanske framförallt av och tillsammans med barn. Men även av vuxna som arrangerar maskerader där man klär ut sig, främst i läskiga kostymer.
I Sverige kan det dock råda lite olika uppfattningar om när halloween ska firas, eftersom vi har flyttat Alla helgons dag från den 1:a november till den lördag som infaller mellan den 31:a oktober och 6:e november. Därmed tycker vissa att halloween bör firas dagen innan Alla helgons dag, istället för den 31:a oktober som är dagen innan Allhelgonadagen.
Vissa år händer det dock att denna lördag infaller just den 31:a oktober och då kan alla svenskar vara överens om dagen för firandet av halloween, eftersom Alla helgons dag och Allhelgonadagen då infaller på samma datum.
Ska man utgå från det som står skrivet i almanackan så är det dock fortfarande den 31:a oktober som Halloween firas även i Sverige.
- 31:a oktober - Halloween (Tidigare Alla helgons afton i Sverige)
- 1:a november - Allhelgonadagen
- Lördagen mellan den 31:a oktober och 6:e november - Alla helgons dag
- Fredagen innan Alla helgons dag - Alla helgons afton (Allhelgonaafton)
- Söndagen efter Alla helgons dag - Alla själars dag